Parametrisk modellering i IRONCAD

Även fast IRONCAD först och främst inte nyttjar låsningar i form av constraints (det ger inte mer kontroll eller precision att styra geometriska förändringar genom en parametertabell), så kan man vid behov skapa features, parter och sammanställningar som kontrolleras helt eller delvis genom låsningar och parameterstyrda mått. Detta är framför allt användbart på tabellstyrda standardkomponenter.

Här går vi igenom några grunder som är bra att känna till. Vi börjar med det snabbaste sättet att parameterstyra en s.k. Innovative Part som i grunden består av en enkel extrudering (Block) som vi släppt ut från en katalog i 3D-scenen.

‍

Sizebox Driving Parameter

Det går enkelt och fort att lägga till parametriska kontroller för Sizebox-handtagen som styr storleken på en feature, part eller sammanställning. Som standard visas Sizebox-handtagen primärt på Shape features som ett Block, men det är också möjligt att lägga till motsvarande Sizebox-handtag på part- eller sammanställningsnivå.

Videon nedan visar ett snabbt sätt att via Sizebox-handtagen parameterstyra en s.k. Innovative Part som i grunden består av en enkel extrudering (Block) som vi släppt ut från en katalog i 3D-scenen. Videon går också igenom varför vissa moment utförs på ett visst vis och vad man behöver tänka på. T.ex. tips på namn på de parametrar man skapar och hur Ankarpunkten påverkar i vilken riktning en storleksförändring av en parameter tar vägen.

Tips: Längst ned till höger finns en lista med kapitel, så att man enkelt kan hoppa fram eller tillbaks mellan olika delar av videon.

Väldigt kort beskrivet så kan man högerklicka på ett Sizebox-handtag för att skapa en parameter som styr geometrins form i just den riktningen. Den parameter som används i videon och som styr geometrins form via parametertabellen kallas för Driving Parameter.

‍

Sizebox Reference Parameter

Man kan även välja att fortsätta använda de olikfärgade runda Sizebox-handtagen ”som vanligt” genom att kunna dra dem fritt och istället använda parametrar för att läsa in det aktuella värdet för handtaget. Detta kallas för en Reference Parameter och skapas på ett liknande sätt.

Det gäller alltså att veta om man vill fortsätta att kunna jobba med Sizebox-handtagen (alternativet Reference) eller om parametertabellen ska vara den som kontrollerar formen av ett objekt (alternativet Driving).

Ladda ned modellen som tas fram i videon.

‍

Parametriskt Block med Sketch-låsningar

Här är ett väldigt enkelt exempel där vi kombinerar "fria" Sizebox-handtag med låsta mått i sketchen för en extrudering. När man drar i den yttre/större modellen tvingas den inre/mindre modellen att hänga med.

En annan sak som framgår i slutet av videon är hur man kan kontrollera precisionen när man drar "fritt" med Sizebox-handtagen, både vad gäller max/min-storlek men också vilken storlek de inkrementella stegen ska vara.

Ladda ned modellen som tas fram i videon.

‍

Parameterstyrda mönster av features

Ett enkelt sätt att kontrollerbart styra antalet kopior av en eller flera features i en parametrisk modell är genom att använda sig av ett mönster, oftast kallat Pattern. Det kan ske med TriBall men också via kommandot Pattern Feature. Oavsett vilket sätt man skapar mönster av features så kan man alltid kontrollera dessa från parametertabellen.

Här är en video utan ljud som visar hur man kan skapa en parametrisk modell där antalet av vissa features styrs av partens längd.

Ladda ned modellen som tas fram i videon.

‍

Kataloger med parametriska exempelmodeller

Vi har tagit fram en stor mängd parametriska modeller genom åren och många av dem finns tillgängliga via en katalog som heter ParametriskaModeller.icc.

Den katalogen finns troligen redan tillgänglig på din dator, genom vår tilläggsinstallation Svensk Standardanpassning. Kontrollera via Catalog Open, under mappen för Scene-kataloger om ICC-filen finns att välja där. Annars kan du ladda ned den via länken i texten ovan.

‍

Filmserier om parameterstyrning i IRONCAD

Det finns ett par olika serier med instruktionsvideos som avhandlar just modellering med parameterstyrda modeller i IRONCAD på utbildningssidan IronCAD Academy.

Parameterstyrda exempelmodeller

Först har vi en serie på 7 videos som går igenom helt olika modeller och sätt att parametriskt kontrollera features i IRONCAD. Först ut är en enkel rund bricka som styrs genom två cirklar låsta mått i sketchen. Kom ihåg att du ser samtliga vår övningsvideos i listan på vänster sida.

Dessa 7 videos skapades med version 2017 och därför skiljer sig till viss del kring meny- och kataloginnehåll. De runda Sizebox-handtagen har samtliga en röd färg samt att även andra färger skiljer sig något med t.ex. sketchens vita istället för svarta färg på linjer och den "gradienta" blåvita bakgrunden.

‍

Parameterstyrt väggskåp

Det finns också en serie på 15 videos som går igenom hur man skapar ett helt parameterstyrt väggskåp i IRONCAD.

‍

Hantera egna parametriska parter med ICM PROActiveParts

Tillägget IronCAD Mechanical har flera verktyg för hantering av parameterstyrda parter. Många av grundfunktionerna som man hittar i t.ex. katalogen ICM Mech, som skruvar, muttrar balkar m.m. är tabellstyrda standardkomponenter och man kan på ett rätt enkelt sätt bygga upp egna kataloger med en liknande funktion.

Läs mer om verktyget PROActiveParts på online-manualen för IC Mech.

‍

Varför använder man inte constraints i IRONCAD?

IRONCAD använder som standard inte låsningar/relationer (constraints) som det primära sättet att kontrollera position för varken objekt i 3D-rymden eller linjer i 2D-sketchen. Istället är positionen i 3D-rymden eller i 2D-planet den primära egenskap som kontrollerar objekt i 3D-rymden eller 2D-planet och denna position hanteras med särskilda (oftast unika) verktyg och därför räcker det väldigt ofta med att enbart markera de objekt som ska förändras vid själva förändringstillfället. Det är dock jag som användare som styr, så när jag tycker constraints behövs (för att inget annat löser en viss situation på bättre sätt) så kan man applicera det där det passar.

Har man börjat använda constraints finns dock en stor risk att man måste fortsätta placera ut fler constraints, tills att samtliga objekt eller linjer i sketchen är "fullt definierade". Det innebär att förändringar enbart kan ske på ett eller flera förutsedda sätt, men inget annat sätt accepteras.

För vissa parter, mindre sammanställningar och standardkomponenter kan det vara väldigt smart och användbart och spara väldigt mycket tid när fullt förutsägbara förändringar sker.

En erkänd nackdel med constraints är dock att en oförutsedd förändring inte går att genomföra, då den kan "kollidera" med en eller flera befintliga constraints. Man behöver då antingen ta bort constraints, med risken att modellen "kollapsar", eller börja om från början med constraints som tar hänsyn till den förändring man vill genomföra.

Eftersom constraints oftast inte används eller behövs i det dagliga arbetet med IRONCAD så använder vi det inte heller i vår grundutbildning. Men vi har mycket annat videomaterial som förklarar hur det kan användas i praktiken och där är det framförallt vid arbete med mekanismer som man behöver placera relationer/constraints mellan de rörliga delarna.

Med det sagt finns massor av exempel där man använder geometriskt parameterstyrda modeller i IRONCAD, där positionen är helt kontrollerad av constraints. Det är dock (i stort sett) enbart användbart för tabellstyrda standardkomponenter eller återanvändbara sammanställningar av detaljer som alltid följer samma helt förutsägbara regler.

‍

Det svenska företaget Nefab, med hundratals IRONCAD-användare runt om i hela världen, har byggt upp otaliga parameterstyrda 3D-modeller av sina olika typer av förpackningar och nyttjar IRONCAD på ett väldigt "brett sätt". Deras "produkter" som tas fram i IRONCAD är oftast helt parameterstyrda via de mått som behöver anges för att förpackningen och alla dess delkomponenter ska få rätt antal och dimensioner. Parameterstyrda - men ändå enkla att ändra på, ofta via Sizebox-handtagen.

Något som är tänkvärt är att det inte finns en enda låsning eller relation mellan de 3D-modeller som används i allt från kundprodukter som hanteras i förpackningarna till de "one-off" designade tillverkningsmaskinerna! Det beror på att constraints i sig själv inte ger något mervärde för dessa typer av modeller och man undviker helt risken att behöva börja om!